PROJEKT

Äldre cyklisters syn på sina egna möjligheter att påverka sin säkerhet i trafiken

Äldre cyklisters syn på sina egna möjligheter att påverka sin säkerhet i trafiken – Magnus Andersson 2020
Pressmeddelande – Äldre cyklisters syn på sina egna möjligheter att påverka sin säkerhet i trafiken

Författare:     Magnus Andersson, Cajoma Consulting         Finansiering: Skyltfonden, Trafikverket

Sammanfattning:
Under perioden 2015-2019 omkom 105 cyklister i Sverige. Av dessa var 61 cyklister över 65 år vilket motsvarar 58 procent av samtliga dödade cyklister.

Projektet ”Äldre cyklisters syn på sina egna möjligheter att påverka sin säkerhet i trafiken” genomfördes under 2019 och 2020 av Magnus Andersson, Cajoma Consulting. Projektet, som finansierades av Skyltfonden vid Trafikverket, baserades på en litteraturöversikt och 17 intervjuer med cyklister mellan 65 och 83 års ålder. Projektet inriktades på tre områden: cykelhjälmsanvändning, cykelns status och risksituationer i trafiken.

Huvudsyftet med projektet ”Äldre cyklisters syn på sina egna möjligheter att påverka sin säkerhet i trafiken” var att ta reda på vad äldre cyklister (65+) ­ anser om sina egna möjligheter att påverka sin egen säkerhet i samband med cyklingen. Ett annat syfte var att undersöka varför vissa äldre cyklister anammar säkerhetsåtgärder medan andra inte gör det i samma utsträckning.

Studien innehåller 22 rekommendationer riktade till äldre cyklister. Bland dessa finns följande: Att alltid använda cykelhjälm, även vid kortare cykelsträckor. Att alltid avstå från alkohol i samband med cykling. Att försöka undvika att cykla i korsningar utan trafikljus. Att inte blint lita på högerregeln i korsningar. Att försöka leda cykeln vid passager som känns otrygga. Att planera cykelturen efter den säkraste vägen även om den inte är lika med den närmaste vägen. Att sänka sadelhöjden så att man som cyklist alltid kan ha markkontakt med fötterna när man sitter på sadeln. Att vid inköp av cykel välja en cykeltyp av rätt storlek och som möjliggör att sadelhöjden går att sänka tillräckligt mycket. Att göra en balansanalys i samband med hälsokontroller och att regelbundet balansträna.

För att långsiktigt kunna främja äldre cyklisters säkerhet behövs en systematisk uppbyggnad av kunskap om hur äldre cyklister hanterar olika moment i sin cykling. Hur utbildningar för äldre cyklister ska utformas och genomföras i framtiden är en central utvecklingsfråga.

Flera hypoteser formulerades för detta projekt. En första hypotes är att antalet äldre cyklister inom överskådlig framtid kommer att öka. Risken är uppenbar att utan ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder kommer antalet omkomna och skadade äldre cyklister att öka. En andra hypotes är att äldre cyklister har en stor potential att på egen hand förbättra sin trafiksäkerhetssituation. Denna potential har ännu inte kartlagts på ett systematiskt sätt. En tredje hypotes är att äldre cyklister inte alltid har kännedom om vilka enkla åtgärder som de själva kan vidta för att öka sin säkerhet i trafiken. Ökad kännedom om dessa åtgärder kan bidra till att minska antalet omkomna och skadade cyklister. En fjärde hypotes är att det viktigt att involvera pensionärsorganisationerna i säkerhetsarbetet för äldre cyklister.

 

Bältesanvändning i buss i den regionala linjetrafiken 2019. Resultat i 8 regioner.

Observationsstudie 2019. Bältesanvändning i buss i den regionala linjetrafiken 2019. Resultat i 8 regioner

Sammanfattning:
NTF – Säker Trafik i Jönköping AB genomförde i maj 2019 observationer av bältesanvändningen i den
regionalt upphandlade linjetrafiken med buss i åtta regioner/län i Sverige: Gävleborg, Jämtland,
Sörmland, Uppland, Värmland, Västernorrland, Västra Götaland och Örebro. Observationerna
gjordes ombord på 325 bussar, huvudsakligen vid olika knutpunkter i linjetrafiken. Totalt
observerades 6397 passagerare och 325 förare.
Av de passagerare som observerades användes bältet av 35,2 procent. Av de förare som
observerades använde drygt 84 procent bälte.
50 av de observerade bussarna var dubbeldäckare. I dessa bussar – som observerades i tre
regioner – uppgick den genomsnittliga bältesanvändningen till 52 procent.
Undersökningen kartlade förekomsten av visuella utrop (med display), audiella utrop och
manuella utrop (med mikrofon) som samtliga syftar till att påminna passagerarna om att använda
bälte. Samtliga observerade bussar i Västra Götaland var utrustade med audiella utrop. Det var också
i Västra Götaland som bältesanvändningen bland passagerare var allra högst (50,33 procent).
Audiella bältesutrop är en åtgärd som rekommenderas för att öka bältesanvändningen i övriga
län/regioner.
Regionala kollektivhuvudmän och trafikbolag rekommenderas att fortsätta med mätningar av
bältesanvändningen bland passagerare och förare i den regionala linjetrafiken med buss. Det är
också viktigt att det tas fram handlingsplaner för hur bältesanvändningen ska öka i den regionala
linjetrafiken med buss

 

AVSLUTAT PROJEKT 2019:

Bältesanvändning i buss. Nationella och regionala perspektiv.

Författare:      Magnus Andersson, Cajoma Consulting och Per Nybom, Itra AB..
Finansiering: Skyltfonden, Trafikverket.
Ladda ned rapporten:
Bältesanvändning i buss – Andersson och Nybom 2019

Sammanfattning:
Rapporten ”Bältesanvändning i buss. Nationella och regionala perspektiv” utfördes av Magnus
Andersson, Cajoma Consulting i samarbete med Per Nybom, Itra Konsult AB. Studien baserades på en
litteraturöversikt, en enkätundersökning riktad till upphandlare av busstransporter i den regionala
linjetrafiken samt intervjuer. Studien identifierade 60 hinder för bältesanvändningen. Studiens
centrala slutsatser är dessa:
– Äldre och funktionshindrade personer, liksom stora och långa personer, har ofta svårigheter
att använda bältet visar att gällande branschstandarder avseende bälteslängden behöver
förändras.
– Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) behöver förtydliga sina trafiksäkerhetsambitioner i de målformuleringar och direktiv som fastställs för de enheter som upphandlar den
regionala linjetrafiken.
– Bältesmätningar bör ingå i uppföljningar av bussföretagens verksamhet. Krav på
bältesmätningar bör skrivas in i upphandlingsavtal. Resenärsundersökningar (kundenkäter)
kan användas som ett komplement till bältesmätningar.
– Särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att bältet används av resenärer som
reser med dubbeldäckare.
– Turist- och beställningstrafik: Innan ett uppdrag utförs är det lämpligt att det ansvariga
bussföretaget använder en checklista som grund för en risk- och säkerhetsanalys.

 

AVSLUTAT PROJEKT 2018:

Aktörssamverkan för trafiksäkerhetsinitiativ i lokalsamhället. Sexton framgångsfaktorer

Författare:     Magnus Andersson, Cajoma Consulting och prof emer Evert Vedung, Uppsala universitet.
Finansiering: Skyltfonden, Trafikverket.
Ladda ned rapporten:
Aktörssamverkan för trafiksäkerhetsinitiativ i lokalsamhället – Andersson och Vedung 2018

Sammanfattning:
Projektet  utgår från antagandet att lokalt förankrade trafiksäkerhetsinitiativ baserade på aktörssamverkan har en stor potential. Trafiksäkerhet i lokalsamhället baseras på aktivt deltagande från lokalbefolkningen (enskilda personer, skolor, idrottsföreningar, äldreorganisationer etc.) i frågor som berör närmiljöerna i trafiken exempelvis skolvägar, kollektivtrafik, hastighetsgränser, tillgänglighetsfrågor, cykelvägar och trafikantbeteende.
Rapporten identifierade sexton framgångsfaktorer för lokal aktörssamverkan för trafiksäkerheten. Bland dessa finns följande:
Att kommunen initierar och finansierar lokala samverkansprocesser

  • Att kommunen utser personer att fungera som dialogpartner och rådgivare i lokal samverkansgrupp
  • Att deltagare förbereder sig inför möten till exempel genom egna trafikobservationer i närområdet och diskuterar lämpliga förslag till åtgärder
  • Att samverkan utgår från en bredare mix av frågor, och inte bara trafiksäkerhet, för då rekryterar man lättare en vidare grupp av intressenter
  • Att samverkan utgår från en bredare mix av frågor, och inte bara trafiksäkerhet, för då kan flera problem adresseras samtidigt
  • Samverkansprocessen bör kännetecknas av dialogik
  • Att samverkansgruppen tydligt fokuserar på praktiska projekt och åtgärder som kan genomföras i närtid
  • Att uppföljningar och utvärderingar görs och att positiva och negativa erfarenheter återförs till samverkansgruppen